Jag har en vän...

...en underbar och trofast vän...

Ja, eller nått. 
Igår satt jag ut kvällen hos min fina och underbara vän Liz. Jag sydde färdigt min korsett helt och hållet, gissa om jag var sentimental efter det. Det är ett projekt som jag har hållt på med ända sen i våras, jag har inte arbetat så väldigt aktivt med den, därför den långa tiden. Men nu är den i alla fall färdig. Min första korsett, min första 1700-tals korsett. 



Jag har haft stor hjälp i Liz som är en hejare på mönsterkonstruktion, på att sy och på historiska dräkter i allmänhet (kolla hennes mönsterkonstruktionssida; http://www.konstrueramonster.se).
Det hon har gjort är berätta för mig hur man konstruerar ett mönster utifrån en principskiss och sina egna mått, sen har jag fått jobba fram ett mönster under hennes övervakning. Detsamma gällde toilen som jag gjorde till klänningen.

Hon har även uppmärksammat att jag fyllt år på sistone och gjorde därför en liten present till mig. Det är galet hur glad jag blev när jag öppnade paketet. Däri låg en struthätta inspirerad av manuskriptet The Romance of Alexander . Jag säger inspirerad trots att det finns belägg för både tofsen på struten och kreneleringen i samma manuskript, för som ni tydligast kan se på den sista bilden så har vi hittat på lite eget....










Både jag och Liz lajvar och har några gånger lajvat tillsammans. Vi har funderat ganska länge på att spela underhållare och göra varsin matchande, men ändå relativt HK, dräkt. Någon gång för ganska länge insåg vi att änden(nacken?) på strut/kraghättorna blir väldigt passande handdockor och nu har vi varsin struthätta med krenelering i avvikande färg, ögon och mun. Min har även förträffligt nog fått en näsa. Perfekt för att en dag helt spontant börja spela en liten teater av något slag, exempelvis för barn. 

Nu ska vi bara hitta ett passande lajv att ränna runt med våra underhållare på. Det och förstås göra färdigt dräkten som tillhör hättan. Men det är ett annat kapitel. ;)


En sol går upp och tvingar mig att kisa...


Bang - en kula rätt i huvudet

Jag var med om något mysko igår. Eller, ja, det är väl förstås inget gemene man skulle kalla mysko, men för mig var det väldigt annorlunda.
Det som hände var alltså att jag sydde klart alla mina liggande medeltidsprojekt. Jag hade inget mer att sy. 
Jag är liksom den som alltid börjar på nya saker innan det jag håller på med, så jag har alltid ett eller två projekt liggande (plus en massa smågrejer).

Jag var hemma från skolan igår för att jag var sjuk och spenderade dagen med att sy, och jag fick färdigt ganska mycket. Jag har förstås tillbringat den mesta av min lediga tid den senaste veckan med att sy eftersom det är en bra avkoppling i en annars stressig vardag. 

Igår satte jag alltså sista stygnet på mitt sista liggande projekt och när jag insåg det blev jag alldeles tom. Jag hade inget mer att sy, såvida jag inte började med något annat. Det är minst två år sen jag inte hade något projekt med temat medeltid+sy igång och det kändes som ett litet breakthrough eller något. Jag blev nästan lite stolt över mig själv, men samtidigt kändes det fruktansvärt läskigt. 

Tillslut bestämde jag mig för att det kändes fel så jag satte mig vid tiotiden och började klippa ut ett par hosor som jag sedan började sy på. Ena hosan är i nuläget färdig och jag ska bara fälla sömsmånerna på den andra. 

Som vanligt blir det hosor i ett stycke, typ lite som Bockstensmannes andra hosa, som den så fint kallas på Marc Carlsons sida, fast i dammodell. 
Länk här: http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/bockhos2.html

Jag får hitta på något nytt att sy, kanske någon rolig huvudbonad. Det finns det ju massor av så det ska väl inte bli något problem att hitta någon rolig variant. Jag behöver ju en huvudbonad nu om jag ska känna mig riktigt medeltidig, jag har tyvärr inte sett så många tjejer med kort hår från medeltiden. 

Som ni nog förstår är hättan färdig och här är en bild, absolut inte världens bästa, men en bild i alla fall. 
Jag längtar nästan till lajvet nu. Hehe




Nu till HVs forum för spanande efter roliga huvudbonader!

Lite projekt igen...äntligen

Ja, jag har ju inte bara varit utomlands och sånt utan jag har ju faktiskt sytt lite. 

Den där pälsfodrade hättan jag skrev om för sisådär jättelänge sen har bara legat och vilat, utritad på tyget men inte utklippt. Jag fick en släng av hantverkarlusta här om dagen och klippte ut alla delar och sydde ihop det mesta. 
Jag lyckades med en riktigt mysko tabbe som jag inte kan förklara eftersom jag har inte fattat den själv än. :P
Det slutade i alla fall med att jag fick sprätta upp ansiktshålet. Efter att ha funderat en stund så kom jag fram till att det var nog för att jag satt uppe sent och sydde som det blev så fruktansvärt fel. Som vanligt då. 

Det jag har kvar nu är nog bara att göra en stickning längs med kanterna, så att det blir platt och fint, och så ska jag fixa den dära ansiktsdelen med och sen är den färdig.

På bilden nedan så ligger det lite skröfs på som jag har gjort den senaste tiden. Eller inte den grå trefingervanten. Det var den första vanten jag nålband, men jag gjorde aldrig någon make till den så det är det jag håller på med. Den gröna i bakgrunden är så långt jag har kommit på Jonathans vantar. Och handledsvärmaren har ni ju redan sett. 




Meningen är att jag ska ha min gosehätta till höstlajvet nu. Den täcker liksom halsringningen på cotehardien som jag ska ha då. Plus att det är väldigt varmt med päls. ;)

Mm... Fixade till cotehardien häromkvällen, sydde färdigt knapphålen och lite sånt... Jag pallade ju inte göra alla till medeltidsveckan och sedan dess har den (tyvärr) bara hängt. Men nu är i alla fall alla knapphål sydda och några knappar tillfixade. Det känns bra, skulle man kunna säga. 

Nä nu ska jag dra mig tillbaka till sängen med en kopp te och hättan i fråga, mysa lite till någon bra musik (förslagsvis Cornelis Vreeswijk ...).

Utbyten och värme i kalla höstdagar

Nu har jag fått igång lite småprojekt, det ena är ganska färdigt nu. Det har verkligen bara blivit 1700-tal på sistone, men det gör inte så mycket annat än för den här bloggen. Jag får en hel del gjort, har färdigställt korsetten, en kjol, en särk och håller just nu på med en fichu. Men som sagt har jag börjat på ett litet projekt;

Jag och mamma har gjort ett varsitt par handledsvärmare i fårpäls. Materialet har mamma köpt på Gotland för ett antal år sedan, Yllet sålde ut spillbitar av fårpäls i små påsar som vi köpte en av. 
Tanken med dessa värmare är att vi ska kunna ha de både till lajv och till vardags. Vi gjorde det väldigt enkelt för oss, vi klippte bara ut rektangulära stycken av skinnet/pälsen och sydde ihop med langettsöm. 



Som ni ser är köttsidan färgad röd, antagligen med narvsvärta. Eftersom jag tyckte att det var en ganska snygg färg så kände jag att jag inte behövde göra något med utsidan. Det var ju ganska självklart för mig att ha ullsidan inåt, mot handleden, men jag visste inte från början hur jag skulle göra med köttsidan, om jag skulle sy dit ylle eller något sånt för att dölja det fula. 
Nu var köttsidan inte så ful, utan hade en härlig röd färg, vilket gjorde att jag enkelt kunde bestämma mig för att ha den utåt. 

Hela projektet tog ungefär 20 minuter sammanlagd tid, det var ju som sagt bara att klippa ut delarna och sedan sy ihop dem. 

Resultatet:



Inte världens bästa bild, men jag tänker i alla fall inte klaga på att det var jobbigt att klämma fast (system)kameran under hakan och använda självutlösaren (ingen hint alls, ingen hint alls).... ;)
Jag är förbaskat nöjd med dem, har haft dem på mig konstant sen jag blev färdig. Kommer bli skönt att ha nu när hösten kommer närmre med stormsteg. 

Ja alltså storm på riktigt när man tänker på hur vädret var i lördags på Gudahagens Vikingamarknad. Vad i h*lvete var det egentligen som försiggick där i Näsum? Förra året bjöd på högsommarvärme och svidande bränna i nacken, men i år frös man ju häcken av sig trots flera lager ylle. 
Tur att Kerstin på Medeltidsmode sålde ut lite tyger så man (*host* mamma) kunde köpa lite tyg att ha som sjal för en billig peng. Jag är glad för att jag inte var med som aktör på marknaden i år, att hålla i barnaktiviteter och sitta där i snålblåsten hade jag inte hurrat för. 

Jag har satt igång med nålbindandet igen, jag har en deal med en vän; Han ska göra en pipa till mig så gör jag ett par vantar till honom. Himla bra tycker jag. Bara det att jag inte röker, men går nog i alla fall. Så imorgon ska jag pallra mig in till stan och köpa lite garn i någon fin färg och sen ska jag sätta igång med ett par vantar. Är faktiskt ganska peppad av någon anledning. 

Har börjat lyssna på Led Zeppelin igen, himla trevligt, utom det faktum att de inte finns på Spotify. Äh, jag får lägga över skivorna på datorn (även om jag inte är så himla sugen på det jobbet, men vad gör man inte för bra musik?). Bara för att ska jag nog dra igång tredje albumet, lyssna lite på "Since I've Been Loving You". Det och så ska jag sätta mig och fräscha upp mina nålbindnigskunskaper.

RSS 2.0